SCHWEIZISK MEDICINSKA EXPERTIS: MALLORCA, ZURICH, LONDON, OFFSHORE

8 Minuter

Bewerkt en medicinskt beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

Trauma bonding är ett psykologiskt fenomen som uppstår i missbrukande relationer. Det beskriver den starka känslomässiga bindningen som utvecklas mellan en överlevare av långvarigt missbruk och missbrukaren. Denna bindning kan hålla kvar offret i en toxisk och ibland potentiellt dödlig relation med sin förövare.

De dramatiska upp- och nedgångarna i relationen kan resultera i en kraftfullt ohälsosam trauma bonding. För att överleva utvecklar de som drabbas av detta en stor medvetenhet om allt som deras förövare gör och säger. Trauma bonding är helt enkelt en form av trauma respons.

De flesta har nog hört talas om begreppet Stockholmssyndromet. Det är ett informellt begrepp som används för att beskriva en typ av trauma bonding.

Trauma bonding svenska

Det svenska uttrycket för trauma bonding är traumabindning.

Ursprunget till begreppet Trauma bonding

Om man vill hitta grunden till denna psykologiska term får man ta sig tillbaka till 1980-talet. Då utforskade Donald G. Dutton och Susan L. Painter nämligen konceptet om traumatisk bindning i samband med missbrukande relationer och misshandlade kvinnor. Deras arbete har sedan dess studerats vidare i sammanhang av förälder-barn-relationer och sexuellt utnyttjande. Trauma bonding har beskrivits som “missbruk av rädsla, upphetsning, sexuella känslor och sexuell fysiologi för att trassla in en annan person”

  1. Kärleksbombning: Kärleksbombningen inträffar i början av en relation och innefattar överdrivet smicker och beröm för partnern. Det innebär att personen försöker vinna över den andre med storslagna gester och en överväldigande känsla av kärlek. Som ett resultat kan offret få en stark tillit till den andra personen.
  2. Förtroende och beroende: I detta steg gör förövaren nästan vad som helst för att partnern ska känna tillit. De försöker ofta avancera relationen väldigt snabbt för att säkerställa att den andra personen är beroende av dem.
  3. Kritik: Efter att ha vunnit personens förtroende kan den känslomässiga missbrukaren börja plocka isär vissa av partnerns egenskaper. Dessa identifieras sedan som oväsentliga eller problematiska.
  4. Manipulation och Gaslighting: Gaslighting och manipulation är två former av psykologiskt missbruk som ofta ses i traumatiska bindningar. De får offren att ifrågasätta sin verklighet och uppfattning.
  5. Resignation och underkastelse: Vid denna punkt vet den drabbade personen inte vad den ska tro och ger efter för att undvika konflikter. Det kan verka enklare att göra saker på det sätt som missbrukaren önskar än att försöka kämpa emot.
  6. Förlust av den egna identiteten: När en person är i en traumabindning bryts självförtroendet och självkänslan ner. De blir frånkopplade, isolerade och förlorar sin identitet.
  7. Beroende av cykeln: Stegen i traumabindningar leder oftast till en cykel. Efter missbruk sker kärleksbombningen och den positiva förstärkningen igen, vilket orsakar en känsla av nöje eller tillfredsställelse.

Forskning har visat att traumabindning kan uppstå som en respons på kroppens naturliga stressreaktioner. När någon upplever stress, aktiverar kroppen specifika regioner i hjärnan som reglerar motiverade beteenden och känslor. I dessa situationer kan en misshandlad person bygga en anknytning till förövaren. Hjärnan associerar nämligen förövaren med positiv förstärkning trots det underliggande traumat.

Traumatisk bindning kan ske under specifika omständigheter. Det kan handla om ett verkligt uppfattat hot från en misshandlare, hård behandling varvat med korta perioder av vänlighet, isolering från andra, och tron om att det inte finns någon flyktväg​​. Detta fenomen är inte begränsat till en specifik typ av relation utan kan uppstå i många olika sammanhang. Några exempel är bland annat våld i hemmet, barnmisshandel, incest, äldre övergrepp, exploaterande anställning, kidnappning, och människohandel​​.

Enligt Roks tjejjourer, som diskuterar trauma bonding i våldsamma relationer, är det vanligt att förövaren växlar mellan psykiskt våld och känslomässiga svängningar. Detta skapar förvirring och ett starkt känslomässigt band till förövaren. Detta band kan vara så starkt att offret ofta kämpar med att “ge upp” relationen och kräver en gradvis process för att bryta denna bindning.

De tecken som tyder på att någon är fast i en traumatisk bindning är inte alltid helt uppenbara. De kan dessutom variera från person till person. Här är dock några grundläggande tecken som man kan hålla utkik efter:

Känslomässig berg-och-dalbana

En av de tydligaste tecknen på trauma bonding är en konstant känslomässig berg-och-dalbana. Förövaren kan få offret att känna sig fantastiskt ena stunden och fullständigt värdelöst den andra. Denna konstanta växling mellan värme och kyla, kärlek och förakt skapar ett känslomässigt kaos som gör det svårt för offret att bryta sig loss.

Känslor av skuld och skam

Relationen kan vara uppbyggd kring skuld och skam, där missbrukaren använder rädsla, skyldighet och skuld för att kontrollera offret. Om offret uttrycker sina behov, kan de bli anklagade för att vara själviska eller krävande.

Känslan att alltid vara på sin vakt

En annan vanlig indikation på traumabindning är att offret ständigt är på sin vakt och försöker förutse och undvika missbrukarens negativa beteenden.

Förvirring och motsägelsefulla känslor

Relationen kan ge upphov till förvirring och starka, men motsägelsefulla, känslor hos offret. De kan med andra ord känna att de och deras partner är “menade för varandra” trots att de mår dåligt i relationen.

Manipulation och kontroll

Offret kan även uppleva att deras partner leker med deras känslor och verkar helt likgiltig inför hur de egentligen mår. Denna manipulation och kontroll kan göra att offret känner sig bunden och oförmögen att bryta sig loss.

Att ta sig ur en trauma bonding är alltid en komplex och utmanande process. Det finns dock vissa steg som man kan vidta:

  • Erkänna existensen av den traumatiska bindningen: Det första steget är att erkänna att det existerar en traumabindning. Detta kan innebära att man tar sig tid att objektivt granska relationen och identifiera röda flaggor och de känslor som den väcker.
  • Skapa separation: Det är viktigt att skapa ett avstånd till förövaren, både fysiskt och känslomässigt. Det krävs för att man ska kunna se relationen för vad den verkligen är. Som ett resultat kan offret börja se saker och ting lite klarare och förstå situationens allvar.
  • Fokusera på här och nu: Det är även viktigt att koncentrera sig på nuet och erkänna att man är fast i en trauma bonding. Att föra dagbok över upplevelser kan vara ett sätt att bearbeta och bekräfta sina känslor och erfarenheter.
  • Fokusera på bevis snarare än löften: Det är väldigt vanligt att en missbrukare lovar att ändra sig men aldrig vidtar åtgärder för att få hjälp. Då är det viktigt att fokusera på deras ovilja att få hjälp snarare än tomma löften.
  • Praktisera en positiv självbild och egenvård: Det är viktigt att bygga upp sin självkänsla och ta hand om sig själv. På så sätt kan offret minska beroendet av bekräftelse från misshandlaren.
  • Delta i stödgrupper och terapi: Ett viktigt tips är att delta i stödgrupper och söka professionell terapi eller behandling. Det kan nämligen vara helt avgörande för att bryta tankecykeln som håller kvar offret i den destruktiva situationen.
  • Säkerhetsplanering: Det är dessutom viktigt för offret att utveckla en säkerhetsplan för att skydda sig själv fysiskt, mentalt och känslomässigt. En sådan plan kan innefatta åtgärder för att säkra sin säkerhet och välbefinnande.

En vanlig behandlingsform är psykologisk terapi. Där går den drabbade igenom insikterna om traumabindningen tillsammans med en terapeut. Detta sker på ett varsamt, kontrollerat och systematiskt sätt. Målet är att möta den skrämmande händelsen och återta kontrollen över sin vardag.

Terapeuten kan även ge offret stöd när det gäller att hantera sina känslor och relationer efter att ha utsatts för övergrepp under en längre tid. Den som har utsatts för trauma bonding kan nämligen behöva lära om förståelsen för andra människors signaler och uttryck. Detta kan ta lång tid och vara komplext, men är en viktig del av behandlingsprocessen.

Den som vill få stöd i Sverige kan kontakta Traumastödet. Det är ett strukturerat stöd i grupp med fokus på bland annat trauma bonding.

Vanliga frågor och svar

HUR BALANSEN KAN HJÄLPA

Balance RehabClinic är en ledande leverantör av lyxberoende och mentalvårdsbehandling för välbärgade individer och deras familjer, och erbjuder en blandning av innovativ vetenskap och holistiska metoder med oöverträffad individualiserad vård.

En unik metod

Ett framgångsrikt och bevisat koncept med fokus på underliggande orsaker
EN KUND I TAGET
SKRÄDDARSYDD VARIG UTGÅNG
BIOKEMISKT ÅTERSTÄLLANDE
MULTIDISCIPLINÄRT och HOLISTISKT
TEKNIKBASERAD BEHANDLING
TRAUMA INFORMERAD TERAPI

VARIG TILLÄGG

0 Innan

Skicka antagningsbegäran

0 Innan

Definiera behandlingsmål

1 vecka

Bedömningar & Detox

1-4 vecka

Psykologisk och holistisk terapi

4 vecka

Familjeterapi

5-8 vecka

Eftervård

12+ vecka

Repetitionsbesök

Mental Hälsa Insights

latest news & research on Mental Hälsa
trauma bonding
Vad är trauma bonding

Trauma bonding är ett psykologiskt fenomen som uppstår i missbrukande relationer

läs mer
Gaslighting
Vad är Gaslighting

Det kan vara väldigt svårt att inse att man blir utsatt för Gaslighting. Det finns dock vissa sätt att känna igen de tekniker och metoder som ofta används.

läs mer
Traumabehandling
Traumabehandling

Traumabehandling innebär vanligtvis psykoterapi, ofta kallad traumabehandling, och kan omfatta kognitiv beteendeterapi (CBT), desensibilisering och upparbetning av ögonrörelser (EMDR) eller andra terapeutiska metoder.

läs mer
Alkoholisk demens
Alkoholisk demens

Alkoholisk demens är en följd av långvarig, överdriven alkoholkonsumtion. Alkohol är ett neurotoxin, vilket innebär att det kan skada hjärnceller och störa neurotransmittorer

läs mer

Ackrediteringar

 
Neurocare
TAA
ssaamp
Somatic Experience
SMGP
SEMES
SFGU
WPA
red GDPS
pro mesotherapie
OGVT
AMF
NeuroCademy
MEG
Institute de terapia neural
ifaf
FMH
EPA
EMDR
COPAO
COMIB
British Psychology Society
 

Media

 
Dazed
National World
American Banker
Marie Claire
BBC
La Nacion
Metro UK
General Anzeiger
Live Science
Woman & Home
Apartment Therapy
Express UK
Bloomberg
Cosmopolitan
Morgenpost
Manager Magazin
Entrepreneur ME
Khaleej Times
HighLife
Psychreg
DeluxeMallorca
BusinessInsider
ProSieben
Sat1
Focus
taff
TechTimes
PsychologyToday
abcMallorca
LuxuryLife
Mirror UK
Mallorca Zeitung
Daily Mail
Guardian
Business Leader
Mallorca Magazin