6 Minuter

Bewerkt en klinisch beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

Begreppet PTSD har blivit en del av den psykologi som den stora allmänheten känner till. Man är kanske inte insatt i varje detalj, men likt andra tillstånd man känner till så har man en viss kunskap kring detta. De senaste åren har vissa psykologer hävdat att begreppet PTSD inte är en tillräcklig beskrivning av vissa personers upplevelser och de symtom som dessa orsakat. Man har då börjat prata om komplex PTSD.

Att råka ut för ett trauma av något slag och sen ha svårt att hämta sig från detta, detta kallas PTSD. Förklaringen här är mycket förenklad men det är på den nivå som lekmannen idag känner till den diagnos som kallat PTSD. Förkortningen står för posttraumatiskt stresssyndrom och många svenskar får varje år denna diagnos satt. Till skillnad rån många andra psykiatriska diagnoser så krävs det att en särskilt händelse ska ha utlöst detta.

Eftersom diagnosen sätts oavsett hur komplex grad av symtom man uppvisar så säger diagnosen egentligen inte så mycket när det kommer till personens mående. Med anledning av detta så förespråkar en grupp professionella att man ska använda termen komplex PTSD för vissa drabbade.

När en person är med om en eller flera händelser som denna person sen har symtom av över lång tid fram över och dessa besvär inte försvinner av sig själv, då har personen utvecklat PTSD. Dessa besvär påverkar personens dagliga livsföring och gör sig påminda mer eller mindre ofta. För vissa handlar det om att symtomen kan exempelvis uppstå när man ser, hör eller gör någonting som påminner om den utlösande händelsen.

För andra uppstår de av att man tänker i vissa banor eller när man går och lägger sig på kvällen. Detta skiljer sig från person till person och högst subjektivt.

Det finns en uppfattning om att det endast är person er som varit med om krig som drabbas av PTSD. Det stämmer att soldater eller civilbefolkning som befunnit sig i en krigssituation till högre grad drabbas än de som levt sina liv utanför denna typ av situationer. Detta beror dels på att den allmänna otryggheten är större, men även då händelser som kan uppfattas som traumatiska inträffar med högre frekvens där.

Men det är långt ifrån den enda situationen där PTSD kan utvecklas. Att vara på flyt av lika orsaker är även en vanlig situation där många utvecklar PTSD. Men det kan samtidigt hända i den relativt trygga miljön i Sverige.

Då kan det handla om att man utsätts för våld i nära relation, att man utsätts för mobbning över långt tid, att man råkat ut för ett sexuellt övergrepp, att man blivit misshandlad, med flera. Det finns givetvis långt många flera situationer än dessa och vilka man utvecklar PTSD genom att utsättas för varierar. Det är högst subjektivt.

Vissa personer verkar vara mer känsliga för vissa situationer. Det går dock inte att dra några generella slutsatser kring detta. Det är inte så att personer med en viss egenskap skulle vara mer benägna att utveckla PTSD.

Den som lider av PTSD har haft sina symtom under en längre tid. I minst en månad ska symtomen varit ihållande efter händelsen som utlöste dem. Symtomen brukar delas in i fyra olika grupper och det krävs att man har symtom från alla fyra grupper för att man ska få diagnosen

Grupp 1: Påträngande minnen

Den här gruppen handlar om påträngande minnen. De gör sig påminda och det är inte möjligt att stänga ute dessa minnen. Det kan handla om att man får mardrömmar eller minnesbilder av det som hände som uppstår oavsett vilken situation man befinner sig i. De kan leda till fysiska reaktioner såsom att hjärtat börjar slå hårdare, att man får problem med andningen och att man blir spänd i kroppen.

De minnen som gör sig påminda kan vara väldigt levande i sin natur. Som att man upplever det på nytt. Denna typ av minnen kallas flashbacks. De kan utlösas av smaker, dofter, ljud eller speciella situationer. De är väldigt svåra att kontrollera och i de flesta fall mycket obehagliga. Detta leder i sin tur ofta till att man känner sig stressad och att man får ångest.

Grupp 2: Att man undviker sådant som påminner en om traumat

Den som drabbats av PTSD vill till varje pris undvika allt som påminner om den traumatiska händelsen. Det kan handla om att gå omvägar för att undvika vissa platser som på något sätt har en anknytning till traumat. Det kan också innebära att man isolerar sig, vilket leder till ensamhet.

Det är också vanligt att man inte vill prata om händelsen. Den som är drabbad försöker ofta till stor grad undvika ämnen som alls har med sådant som rör händelsen att göra.

Grupp 3: Hur man tänker kring sig själv

Den som drabbas av PTSD ändrar sin bild av sig själv. Det kan handla om att man gör sig själv svagare än vad man är och att man tänker att man inte karar av vissa saker. Det är vanligt att man ser världen som med riskfylld och farlig än vad den egentligen är.

Det är inte ovanligt att man drabbar av nedstämdhet och likgiltighet. Man kan även drabbas av problem med minnet. Detta är oftast knutet till den utlösande situationen.

Grupp 4: Överspändhet

Den som har drabbats av PTSD känner sig ofta spänd och lättskrämd. Man är även i stor utsträckning lättirriterad vilket kan leda till vredesutbrott. Koncentrationssvårigheter och sömnproblem är också vanligt. Man upplever att man är mer rädd än vad man var tidigare.

Givetvis kan man drabbas av andra symtom också. Listan kan göras lång då de som drabbas ofta uppvisar en unik sjukdomsbild. Många som lider av PTSD känner att de inte har ett värde eller ett syfte, något som kan leda till tankar kring att avsluta sitt liv. Det är mycket viktigt att man tar kontakt med sjukvården om man skulle få tankar av detta slaget.

Komplex PTSD brukar förkortas C-PTSD där C:et kommer från engelskans complex. Då har man drabbats av symtom som ligger utanför den klassiska sjukdomsbeskrivningen. En stor del av de drabbade skulle kunna räknas in i denna gruppen. Dock är det omdiskuterat bland de behandlande läkarna om man ska använda begreppet.

De som förespråkar det påpekar att det behövs ett begrepp som särskiljer de med fler symtom än de som vanligtvis tillskrivs gruppen. Särskilt i USA har det blivit vanligt att tala om C-PTSD.

Problemet kring att inte särskilja dessa patienter är att de utan detta tillägg i terminologin riskerar att gå med obehandlat PTSD. Anledningen är att man allt för strikt tittar på de diagnostiska kriterier som finns när dessa patienter träffar sin läkare. Läkaren ser att det finns ett antal symtom som inte stämmer in på beskrivningen som finns i de diagnostiska manualerna. De väljer då att inte behandla den PTSD som faktiskt finns där.

Dessa personer bör kunna testat utifrån ett speciellt komplex ptsd test. Det handlar om att de ska få den vård som de har rätt till och som de behöver. De faller idag mellan stolarna då de både har PTSD-symtom och symtom som bättre stämmer in på andra sjukdomar. Men egentligen har de komplex PTSD symtom som missas då de inte sätts i ett sammanhang där man ser helheten.

Det diskuteras konstruktivt i vissa läger kring vem som drabbas av C-PTSD. Tidigare menade man att det skulle skett en komplex traumatisering, alltså något som mer avviker från de vardagliga händelser vi är med om än andra trauman. Detta är dock inget som allvarligt diskuteras idag.

Idag är de flesta överens om att det är inte hur eller vad som traumatiserade en person som avgör om de utvecklar C-PTSD eller ej. Det är snarare frekvensen. En person som varit med om ett trauma, exempelvis en trafikolycka eller annan händelse kan utveckla C-PTSD. Med sannolikheten är högre när en person blivit utsatt för en rad trauman. Som mobbning som skett över lång tid, upprepade sexuella övergrepp eller att man blivit beskjuten flera gånger i samband med krig.

Att leva med sina unika komplex PTSD symtom innebär idag att man lever obehandlad eller felbehandlad. Detta leder i värsta fall att man inte får den övriga hjälp från samhället som hade varit tillgängliga om man fått rätt diagnos.

Exempelvis kan det handla om att man har komplex PTSD men inte får sjukersättning från Försäkringskassan. Det kan också handla om att det slutar med att man tar sitt liv. Det är så att man har sett att korrelationen mellan komplex PTSD och självmord är hög. Att inte få den hjälp som man skulle behöva kan bidra till denna utkomst.

Men det finns också de som får hjälp. I många landsting så är kunskapen om C-PTSD låg och många kan inte räkna med att få den vård som man skulle få i andra regioner. Det finns dock privata alternativ. På lyxbehandlingshemmet The Balance så finns det alltid ett team av utbildade läkare, psykologer, kuratorer, för att nämna några, som står redo att hjälpa den som är inlagd.

Det handlar bland annat om att få rätt behandling, men även om att vara i en miljö som främjar ens tillfrisknande. För många så är det ett bra alternativ så behandlingen är mer intens

En unik metod

Ett framgångsrikt och bevisat koncept med fokus på underliggande orsaker
1 - ENDAST EN KLIENT ÅT GÅNGEN
2 - AVSKILDHET & DISKRETION
3 - OMFATTANDE UNDERSÖKNING
4 - SKRÄDARSYTT PROGRAM SOM BEHANDLAR UNDERLIGGANDE ORSAKER
5 - BIOKEMISKT ÅTERSTÄLLANDE
6 - HOLISTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
7 - DE SENASTE TEKNOLOGIBASERADE TERAPIERNA
8 - 24/7 LIVE-IN RÅDGIVARE
9 - PRIVAT LYXIGT BOENDE
10 - PERSONLIG KOCK OCH DIETPLAN

VARIG INTRÄDE

0 Innan

Skicka antagningsbegäran

0 Innan

Definiera behandlingsmål

1 vecka

Comprehensive Assessments & Detox

1-4 vecka

Pågående sjukgymnastik och mental terapi

4 vecka

Familjeterapi

5-8 vecka

Eftervård

12+ vecka

Repetitionsbesök

Ackrediteringar och media

 
AMF
British Psychology Society
PsychologyToday
COMIB
COPAO
EMDR
EPA
FMH
ifaf
Institute de terapia neural
MEG
NeuroCademy
Neurocare
OGVT
pro mesotherapie
Psychreg
red GDPS
WPA
SFGU
SEMES
SMGP
Somatic Experience
ssaamp
TAA
SSP
DeluxeMallorca
BusinessInsider
ProSieben
Sat1
Focus
taff
TechTimes
HighLife
Views
abcMallorca
LuxuryLife