7 Minuter

Bewerkt en klinisch beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

Alla människor drömmer och de flesta drömmar kommer vi inte ens ihåg. Av de vi minns när vi vaknar är en majoritet bara fragment som snabbt försvinner. Andra drömmar kan stanna med oss ett tag och kanske är något vi kommer ihåg under en längre tid. Det finns dock även en kategori av drömmar som inte är speciellt trevligt. Vi pratar givetvis om mardrömmarna.

Vi har nog alla vaknat och känt en lättnad över att vi inte är kvar i drömmen vi just hade längre. Det kan vara läskiga drömmar och kategoriseras som just mardrömmar. De flesta hr även vaknat på natten med ett ryck ur en mardröm. De där första sekunderna innan man förstått att man nu är vaken kan vara skrämmande. För de flesta av oss är det dock något som inte händer särskilt ofta.

Om man tittar på ordet mardröms etymologi så kommer ordets första det “mar” från ett väsende man trodde på förr som kallades för en mara. Maran återfinns i många länder och är än idag en del av ordet som beskriver läskiga drömmar. Ordet mardröm beskrev från början fenomenet sömnparalys.

Detta är när en människa vaknar men inte kan röra sin kropp eller kommunicera. Man är i det stadie man är i, rent fysiskt, som under sömnen, men är medveten om vad som pågår runt omkring en. Under årens lopp har begreppet mardröm vidgats och idag beskriver det snarare drömmar som är läskiga eller skrämmande i sin natur.

Det är vanligare att barn drömmer mardrömmar än vuxna. Man tror att det beror på att barnens hjärna är under utveckling och att det ger mer gynnsamma förutsättningar för att mardrömmar ska uppstå.

Man vet inte varför vi drömmer mardrömmar eller om de fyller en funktion. Forskarna är inte säkra på varför vi drömmer överhuvudtaget, även om det finns ett par teorier som verkar vara mer sannolika än andra.

Bland befolkningen idag så finns det många som vill tillskriva drömmar olika betydelser. Men att drömmar eller mardrömmar har en betydelse är inte något som forskarna ser som troligt. Man hör ofta när människor diskuterar drömmar att de ska innebära att något speciellt kommer att hända eller antyda om att någon eller något som är skiljt från personen är på ett speciellt sätt. Exempelvis att en person är förälskad i en.

Detta skulle innebära att vi när vi sover kan uppfatta saker som vi inte uppfattar när vi är vakna, eller att vi skulle kunna se in i framtiden då vi sover. Detta är givetvis inte riktigt och är vad man kallar magiskt tänkande.

Dock kan saker vi är med om när vi är vakna påverka om vi drömmer en mardröm eller ej. Vissa personer vet att de kommer att drömma mardrömmar om de exempelvis ser en skräckfilm. Andra drabbas av mardrömmar om de har det stressigt på jobbet. Så med andra ord kan upplevelser och stressnivåer i vardagen påverka om vi drömmer mardrömmar eller ej.

Dock förklarar inte detta varför vi drabbas av dem. Om man vaknar på natten av sina mardrömmar så är det ofta så att man har svårt att somna om igen. Det kan ta lång tid innan man lyckats få ro nog i kroppen för att kunna somna om. Detta påverkar sömnkvaliteten och därmed hur utvilad man känner sig dagen efter. Detta har i sin tur påverkan på ens energinivåer och hur väl man hanterar stress.

Mardrömmar kan, även om man inte vaknar av dem, ha stor påverkan dagen efter. Man har kunnat visa att om man drömt en mardröm så är man ofta tröttare dagen efter än om man rapporterar att man inte drömt eller drömt en dröm av trevligare natur. Detta ger efterverkningar under hela dagen. Dels så presterar man sämre på jobbet då man är trött, man är en sämre bilförare och man har sämre tålamod, något som kan gå ut över ens partner och barn.

Vi konstaterade att mardrömmar kan ha påverkan dagen efter att man drömt dem på flera olika plan. Men de flesta människor somnar gott kvällen efter och drömmer man något så är sannolikheten att det är av vänligare natur. Dessutom är frekvensen låg, för majoriteten av befolkningen så är mardrömmar något som sker ytterst sällan.

Visst, det kan under perioder vara mer ofta, men utslaget över ett år så är det inte många tillfällen som registreras att man har mardrömmar som vuxen.

Men det finns de personer som har mardrömmar varje natt eller nära varje natt. Att ha ständiga mardrömmar är ett stort problem för den som drabbas. De flesta känner igen att när man drömmer mycket och vaknar ofta så på verkas sömnkvaliteten. Detta innebär att efterföljande dag i allra högsta grad försenas. Som vi tidigare beskrev så påverkas ens prestationer i alla sammanhang.

Det är inte svårt att föreställa sig hur det då påverkar vardagen om man har fruktansvärda mardrömmar varje natt. Det blir svårt att sköta jobb, studier, relationer och andra åtaganden man har på en daglig basis. Dessutom så har den störda sömnen den effekten att man aldrig får vila ut vilket kan leda till att ens känslighet för stress ökar. Även sannolikheten för att drabbas av ångest och nedstämdhet blir mer sannolikt.

För de som är drabbade så blir risken att drabbas av utmattningssyndrom mycket högre. Den belastning man annars hade kunnat hantera utan problem, får nu en större påverkan. Allt detta gör att man får svårt att alls leva ett normalt liv. Man behöver med andra ord hjälp för att ta sig ur den situation man befinner sig i.

Om man lider av återkommande mardrömmar så finns det gott om hjälp att få. Trots detta så är det många som inte får den hjälp de behöver. De drabbade söker sig ofta till psykiatrin för att få hjälp. De som är drabbade av ständiga mardrömmar utvecklar ofta ångest och andra psykiatriska besvär. Det är detta man ofta söker hjälp för.

Psykiatrin i Sverige har inte för vana att fråga om mardrömmar och många patienter tar heller inte upp det själva. Detta då det känns barnsligt och att de inte ser mardrömmarna varken som symtom eller orsak till sitt dåliga mående. Denna kombination gör att under utredningen som läkaren utför så nämns mardrömmar aldrig.

Det kan vara förödande så det är ett symtom på tidigare ångest sjukdom som har stor påverkan på den som lider av dem. Det är även ett symtom på andra orsaker till att de inträffar. Gemensamt är att det finns en verklig risk att man missar det som ligger bakom mardrömmarna, exempelvis  stress, när man inte berör deras existens.

För att få bukt med problemet med mardrömmarna så behöver man veta orsaken till att man har dem. Då kan man  göra förändringar och sätta in åtgärder som ser till att orsaken behandlas. På så sätt kommer man åt mardrömmarna.

Beroende på vart man söker hjälp så kan utredningen av mardrömsproblematiken se lite olika ut. På exempelvis The Balans lyxbehandlingshem så arbetar ett team bestående av psykologer, terapeuter och annan vårdpersonal tillsammans för att ge patienterna bästa möjliga vård. I det aktuella exemplet så består utredningen framförallt av samtal.

Man genomför intervjuer för att kartlägga den aktuella personens vardag för att se vad det kan vara som ligger bakom mardrömmarna. Där efter påbörjar man den behandling som bedöms ha bäst effekt.

Om man kommer fram till att mardrömmarnas orsak är en ökad stress i livet eller exempelvis en hälsoorsak som är rent fysisk så skiljer sig behandlingen man sätter in sig åt.

Om stress bedöms vara orsaken så tittar man på olika förändringar man kn göra i personens liv och vardag för att minska den upplevda stressen. Det kan handla om att gå ner i tid på jobbet, att planera sin vardag på ett nytt sätt eller att exempelvis börja med mindfulnessövningar för att hantera den stress man upplever bättre.

Om det är en fysisk sjukdom eller hälsotillstånd som ligger bakom så är det viktigt att se till att personen kommer under behandling för detta. Det finns även exempel på personer som upplever att deras mardrömmar ökat i frekvens som en biverkning på en behandling eller medicin som man har utskriven. Det kan vara svårt att identifiera att det är just det det beror på. Ofta krävs det at läkare inom olika discipliner arbetar tillsammans.

Utöver stress så är den vanligaste orsaken till upprepade mardrömmar ångest och nedstämdhet. Att behandla dessa tillstånd är givetvis viktigt. Att gå med obehandlad ångest och nedstämdhet a ofta leda till fler problem allt eftersom tiden går. Behandlingen för dessa orsaker är den samma som de som vaknar på natten med ångest genomgår.

Genom en kombination av medicinering och samtalsterapi så skapar man en gynnsam situation för att behandlingen ska ge goda resultat. Medicineringen består ofta av en långtidsverkande medicin som minskar nedstämdhet och ångest, men även till en början en medicin man kan ta när man upplever symtomen. Detta då full effekt av den långtidsverkande medicinen kan dröja flera veckor.

Samtalsterapin består ofta av kognitiv beteende terapi (KBT där man lär sig hantera olika tankar och hur man kan förändra sitt reaktionsmönster då de uppstår i olika situationer.

Även om mardrömmar är vanligt förekommande av de som drabbats av post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) så krävs en annan behandling än vid de orsaker som vi tidigare tagit upp. Då är det behandling som är specifik för denna patientgrupp som krävs.

PTSD-mardrömmar och den behandling som krävs utförs med fördel av vårdpersonal som är speciellt utbildade för detta. Människor som drabbas av PTSD har varit med om ett trauma eller flera trauman över tid, det är minnena av dessa som då behöver behandlas. Samtidigt så behöver personen arbeta med hur man reagerar fysiskt och psykiskt med anledning av dessa minnen.

Även här är kombinationen av medicinering och samtalsterapi den mest framgångsrika. Om man lider av PTSD så är vårdpersonalen välmedvetna om att mardrömmar är en del av sjukdomsbilden. De har med anledning av detta erfarenhet av att behandla dessa.

En unik metod

Ett framgångsrikt och bevisat koncept med fokus på underliggande orsaker
1 - ENDAST EN KLIENT ÅT GÅNGEN
2 - AVSKILDHET & DISKRETION
3 - OMFATTANDE UNDERSÖKNING
4 - SKRÄDARSYTT PROGRAM SOM BEHANDLAR UNDERLIGGANDE ORSAKER
5 - BIOKEMISKT ÅTERSTÄLLANDE
6 - HOLISTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
7 - DE SENASTE TEKNOLOGIBASERADE TERAPIERNA
8 - 24/7 LIVE-IN RÅDGIVARE
9 - PRIVAT LYXIGT BOENDE
10 - PERSONLIG KOCK OCH DIETPLAN

VARIG INTRÄDE

0 Innan

Skicka antagningsbegäran

0 Innan

Definiera behandlingsmål

1 vecka

Comprehensive Assessments & Detox

1-4 vecka

Pågående sjukgymnastik och mental terapi

4 vecka

Familjeterapi

5-8 vecka

Eftervård

12+ vecka

Repetitionsbesök

Ackrediteringar och media

 
AMF
British Psychology Society
PsychologyToday
COMIB
COPAO
EMDR
EPA
FMH
ifaf
Institute de terapia neural
MEG
NeuroCademy
Neurocare
OGVT
pro mesotherapie
Psychreg
red GDPS
WPA
SFGU
SEMES
SMGP
Somatic Experience
ssaamp
TAA
SSP
DeluxeMallorca
BusinessInsider
ProSieben
Sat1
Focus
taff
TechTimes
HighLife
Views
abcMallorca
LuxuryLife