SCHWEIZISK MEDICINSKA EXPERTIS: ZURICH, MALLORCA, LONDON, NEW YORK

10 Minuter

Bewerkt en klinisch beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

Att under en tid blivit utsatt för tung stress eller på annat sätt varit med om en stor påfrestning kan ge effekter som varar långt efter att den akuta fasen är över. För många så blir det väldigt betungande och man utvecklar vad som kallas ett utmattningssyndrom. Det är viktigt att man behandlar detta för att det inte ska få allt för stora verkningar.

Om man har varit med om en period där det har varit väldigt stressigt eller på annat sätt väldigt påfrestande så kan man få både psykiska och fysiska symtom. Ofta så går dessa över av sig själv om man ger sig själv tid att återhämta sig. Men för vissa så går det inte över av sig själv. Man kan då ha drabbats av ett så kallat utmattningssyndrom.

När man drabbas av utmattningssyndrom så drabbas man i de allra flesta fallen både psykiskt och fysiskt. Det innebär att man märker av syndromet rent kroppsligt på olika sätt men även samtidigt i form av kognitiva besvär. De flesta som drabbas har haft olika besvär relaterade till stress en tid innan man insjuknar i syndromet.

Det är inte alla som drabbas av alla symtom och det varierar stort från person till person vilka symtom man märker av. Bland de vanligare symtomen så hittar man olika problem relaterade till sömnen och den trötthet man upplever. Detta kan manifestera sig i form av att man känner en energilöshet som är onormal för en.

Man kan även känna av en trötthet som dels är på en nivå som den normalt inte är. Men som heller inte blir bättre, oavsett hur mycket man vilar. Man kan även känna sig väldigt utmattad. Man orkar inte göra de saker som man vanligtvis har energi till och tröskeln att gå från tanke till handling är högre än vad den normalt är.

Det är vanligt att man får problem med sömnen. Många upplever att de har svårt att somna när de går och lägger sig på kvällen. De ligger och vrider sig och tiden går. När man väl har somnat är det vanligt att man vaknar flera gånger under natten. Detta påverkar sömnens kvalitet och hur mycket tid av den viktiga REM-sömnen man tillgodogör sig.

Resultatet är att man inte är utvilad när man vaknar. Detta kan bli början till en ond cirkel som förvärrar symtomen man upplever.

Det är inte ovanligt att man upplever känslomässiga problem också. Många känner att de har lättare att bli irriterade. Småsaker som vanligtvis hade passerat obemärkt leder till att man känner irritationen växa i kroppen. Det är också vanligt att man känner en oro som vanligtvis inte är närvarande och att man är nedstämd.

Många som lider av utmattningssyndrom känner av en stark ångest under tiden de är sjuka. Denna ångesten kan påverka ens dagliga liv i stor utsträckning. Saker som man normalt utför utan att det har en känslomässig kostnad i en vardag är plötsligt svåra att göra. Många av de olika områden ens liv består av påverkas av detta.

När det kommer till det kognitiva så finns det flera olika symtom som man ska vara på sin vakt kring. Ett vanligt symtom är att man plötsligt får en försämrad förmåga att koncentrera sig. Detta kan handla om mindre saker i vardagen men även vid mer viktiga saker som bilkörning eller på ens arbetsplats.

Många upplever även att deras minne försämras och de får svårare att komma ihåg saker. Ett vanligt symtom är att man får problem med att planera och genomföra uppgifter. Det kan dels handla om att det är svårt att skapa en planering. Exempel hur man ska lägga upp hämtningen av barn, att handla mat och andra vardagliga uppgifter. 

Men även att det blir svårt att komma igång och göra en uppgift och att avsluta uppgiften. Det är uppenbart att detta har en stor påverkan på ens livsföring.

Rent fysiskt så finns det en rad besvär som många med utmattningssyndrom upplever. Det kan handla om plötslig hjärtklappning som inte kan förklaras med exempelvis plötslig fysisk aktivitet eller på annat sätt. Många känner även av en yrsel som de inte har normalt. Det är också vanligt att man får värk i leder och muskler.

Det är inte ovanligt att man blir mer känslig för ljud och ljus än vad man normalt är. Något som kan upplevas som mycket påfrestande. För många drabbade så märks detta på hur man mår i magen. Många upplever att de får en orolig mage samtidigt som andra rapporterar att deras mage “låser sig”.

Att insjukna i utmattningssyndrom sker ofta över lång tid. Kroppen utsätts för påfrestningar i och med den stress man utsätts för eller så utsätts den för stark press under en tid på grund av andra anledningar. Detta gör att man sakta blir mer och mer känslig för stress i olika former. Ofta påverkar detta vardagen både när det gäller relationerna till familj och vänner men det märks även i arbetsmiljön.

Det är vanligt att man själv inte lägger märke till att detta händer. Istället förklarar man det på andra sätt och många anklagar sig själva när de blir mer och mer trött och inte orkar med vad de vanligtvis har energi för. De allra flesta lägger inte märke till den initiala, långa fasen av insjuknandet. Istället känns det som att man blir sjuk väldigt plötsligt.

Det kan märkas som att man från ingenstans får svårt att orientera sig eller att man får stora problem med saker som man gör varje dag. Det kan handla om att man inte kan låsa upp en dörr, inte klarar av att borsta tänderna eller andra liknande saker som man har gjort tusentals gånger innan.

Det kan även visa sig i form av att man utan förklaring inte klarar av att hänga med i vanliga samtal, klarar av att läsa en nyhetstext eller annan enkel text. Man kan även plötsligt drabbas av stark ångest eller på annat sätt få ett förändrat känsloläge som man har svårt att hitta en orsak till.

För många som drabbas av utmattningssyndrom så finns det en samtidig depression. Denna kan ofta märkas tidigare än symtomen för utmattningen. Man känner sig nedstämd och att man inte längre har lust med de saker som man vanligtvis finner lustfyllda. Dock är det inte alla som har denna kombination av diagnoser.

Om man tror att man drabbats av ett utmattningssyndrom där man passar in på ett eller flera av de symtom vi beskrev tidigare så är det viktigt att söka hjälp. Många söker sig till sin vårdcentral där man får prata med en läkare. Denna läkare kan skriva ut medicin eller sjukskriva dig och många gånger skicka vidare till dig till en specialist inom psykiatrin.

Andra går via företagshälsovården på det företag där de arbetar. De flesta företag har en speciell vårdgivare som de har kontrakterat dit deras anställda kan vända sig vid behov. Företagshälsovården fungerar då på samma sätt som vårdcentralen skulle göra om du skulle ska dig till den offentliga vården.

Om man är studerande vid en högskola eller universitet så kan man vända sig till elevhälsan på den skola man är inskriven.

Idag finns det dock även andra alternativ när man söker vård. Det finns flertalet olika privata vårdgivare som kan erbjuda specialiserad vård i många fall. Balance exklusiva behandlingshem är ett exempel på detta. Hos Balance så får man vård ör sitt utmattningssyndrom, samtidigt så befinner man sig i en miljö som är optimerad för att du ska må så bra som möjligt.

Dels så bor man i en egen villa, men man har även ett stort team som arbetar för att man ska ha de bästa förutsättningarna för att bli frisk igen. På Balance arbetar utbildad och licensierad personal med de bästa meriterna. Eftersom vården man får på Balance behandlingshem inte är inkluderat i den offentliga vården så är man heller inte pressad att nå upp till de mål landstingen satt upp.

Istället kan man låt behandlingen ta den tid som behövs för att just du ska må bra igen. Det är viktigt för att du ska kunna leva ditt liv till det yttersta.

Om man drabbats av utmattningssyndrom så är det av yttersta vikt att man kommer under behandling. Denna behandling anpassas efter hur din sjukdomsbild ser ut. Alltså efter de symtom du upplever och vad som orsakat syndromet. Den som är ansvarig för din behandling ser till att den planeras för att passa dig och din situation på ett bra sätt.

Den behandling man får delas normalt upp i olika delar. Dels så ges information och utbildning kring stress, om hur kroppen påverkas av stress och om hur detta tar sig uttryck varierar från person till person. Man får även rådgivning kring ens livsstil. Man tittar då från olika perspektiv vad som behöver förändras i ens livssituation och hur man ska gå tillväga för att göra detta. Det kan handla om att hitta metoder som avser att minska den stress man upplever i vardagen

Det är inte ovanligt att man väljer att behandla med läkemedel också. Det kan handla om mediciner som minskar den ångest man upplever eller som behandlar de sömnproblem som många upplever. Samtidigt så kan läkemedel användas för att behandla en depression om en sådan pågår parallellt. Det finns även andra områden där läkemedelsbehandling används.

Det finns flera olika terapiformer som används för att behandla utmattningssyndrom. Kognitiv beteendeterapi är vanligt att man genomgår för att kunna förändra hur man hanterar stress i sin vardag. Samtidigt har det visat sig att psykodynamisk terapi har god effekt när man behandlar sjukdomen.

Hur länge man behöver gå i terapi varierar. Vissa går ett tiotal gånger och behöver inte mer än så. Andra går i terapi under lång tid, även efter det att den akuta fasen av utmattningssyndromet har övergått till nästa fas. Det är även vanligt att om man fått effekt av exempelvis kognitiv beteendeterapi i den akuta fasen så behöver man återgå till terapin längre fram. Hur det ser ut för den enskilda individen är svårt att säga.

Det är vanligt att man pratar med en kurator om situationen på exempelvis arbetsplatsen. Men även att man har kontakt med en arbetsterapeut som hjälper till att anpassa hur arbetsplatsen ser ut, hur man arbetar med olika uppgifter och andra arbetsrelaterade saker.

I många fall så spelar en fysioterapeut en viktig roll. Detta då man kan ha fått problem med värk och spänningar i samband med sjukdomen. En fysioterapeut arbetar med olika övningar som man sedan kan göra i hemmet och på arbetsplatsen.

Då man drabbats av utmattningssyndrom så kan detta dela in i tre olika faser. I den första fasen då man insjuknar så kan man göra förändringar som minskar stressen och påfrestningen. På så sätt kan man undvika att drabbas så hårt av de symtom som är vanliga vid sjukdomen. Dock är det ytterst ovanligt att man som person är medveten om vad som håller på att hända.

Det vanliga är att man inte görs medveten om situationen för än man gått in i den akuta fasen. I den akuta fasen känner man av de symtom som vi tidigare gick igenom. Det är här de kognitiva problemen uppstår, man får problem med sömnen och alla de andra symtomen som associeras med utmattningssyndrom.

Utöver behandling med läkemedel, terapi och andra insatser så spelar omgivningen en stor roll här. Det stöd en familjemedlem, vän eller någon på arbetsplatsen kan verka som är väldigt viktigt för den drabbade personen. Det kan handla om känslomässigt stöd och att finnas där som medmänniska. Men även mer handfasta insatser kan göra stor skillnad för personen.

Det kan handla om att man hämtar barnen från dagis eller från träningen. Att man hjälper till med att laga mat eller betala räkningar eller på annat sätt underlättar vardagen för personen. Det är viktigt att även de personer runt den drabbade personen tar del av information om sjukdomen och hur förloppet ser ut.

I denna akuta fasen är det viktigt med behandling och för många så krävs även en sjukskrivning från arbetet. Denna kan vara kort men för vissa så krävs en längre sjukskrivning. I Sverige har vi ett system som möjliggör att man är ledig från jobbet då man mår dåligt. Så även när man drabbats av utmattningssyndrom.

Den tredje fasen av utmattningssyndromet tar vid när det akuta fasen tar slut. Det är då återhämtningen påbörjar. Många tänker att de kan återgå till sitt vanliga liv så fort den akuta fasen är över. Att de kanta vid där man var innan man drabbades. Detta är ett recept för att åter hamna i samma situation som tidigare.

Många som är för snabba att återgå till arbetet och som utsätter sig för för mycket stress på nytt insjuknar på nytt inom ett år. Men det finns sätt att undvika att det blir så.

Det kan handla om att man ökar den fysiska träning man utför och arbetar för att få in detta som en del av vardagen. Det handlar dels om att träna motion, styrka och kondition på exempelvis ett gym. Att vara fysiskt i form gör även psyket mer motståndskraftigt. Men det kan även innebära att man fortsätter den behandling man tillsammans med fysioterapeut introducerade i den akuta fasen.

I många fall innebär detta att man fortsätter de övningar ör att motverka spänningar och verk. Men det kan även ta sig uttryck i olika avslappningsövningar, meditation och andningsövningar. Även massage och liknande metoder som kiropraktik kan vara en del av återhämtningen.

Det är vanligt att man fortsätter med den psykoterapi som man tidigare påbörjade. Många känner att de behöver olika metoder och strategier i den akuta fasen och under återhämtningen. Därför kan det vara en god idé att fortsätta den kognitiva beteende terapin över tid. Här kan man ta fram lika strategier som man kan använda sig av i situationer som skapar en påfrestning.

Även de som går i andra former av terapi fortsätter denna under återhämtningsfasen. De olika terapiformerna hjälper en dels att hantera olika situationer. Men de är även effektiva för att behandla sömnsvårigheter och andra problemområden som man kan ha.

Terapin har även en utbildande komponent. Man lär sig kring vad det var i livet innan man insjuknade som bidrog till att det skedde. Genom att identifiera vad det är som inte fungerade i de olika delarna av livet så kan man undvika att de har samma effekt i framtiden. Det gör det även lättare att förändra dessa delar av ens liv.

För vissa personer så  behövs ingen sjukskrivning i samband med utmattningssyndromet. Men i de ara flesta fall är en sjukskrivning ett sätt att kunna pausa och ta tid för att bli frisk igen. Hur länge man behöver vara sjukskriven är väldigt individuellt. För en del av de drabbade så räcker det med ett par veckor för att hamna på rätt köl igen.

Andra är borta från sitt arbete under betydligt längre tid än så. Efter sjukskrivningen så är det dags at återgå till arbetet. För många så är detta en stor ansträngning. Det är viktigt att börja på en lagom nivå. Att börja arbeta 100 procent direkt efter sjukskrivningen är sällan en god idé. Man är väldigt känslig för stress efter ett utmattningssyndrom och att plötsligt utsätta sig för den stress som bidrog till att man blev sjuk är inte bra.

Många väjer att börja arbeta i en lägre utsträckning til en början. Efter det så ökar man arbetstiden succesivt. Man måste låta det ta tid innan man är tillbaka med full kraft. Detta gäller alla livets områden.

HUR BALANSEN KAN HJÄLPA

Balance RehabClinic är en ledande leverantör av lyxberoende och mentalvårdsbehandling för välbärgade individer och deras familjer, och erbjuder en blandning av innovativ vetenskap och holistiska metoder med oöverträffad individualiserad vård.

En unik metod

Ett framgångsrikt och bevisat koncept med fokus på underliggande orsaker
EN KUND I TAGET
SKRÄDDARSYDD VARIG UTGÅNG
BIOKEMISKT ÅTERSTÄLLANDE
MULTIDISCIPLINÄRT och HOLISTISKT
TEKNIKBASERAD BEHANDLING
TRAUMA INFORMERAD TERAPI

VARIG TILLÄGG

0 Innan

Skicka antagningsbegäran

0 Innan

Definiera behandlingsmål

1 vecka

Bedömningar & Detox

1-4 vecka

Psykologisk och holistisk terapi

4 vecka

Familjeterapi

5-8 vecka

Eftervård

12+ vecka

Repetitionsbesök

Kroniska Störningar Insights

latest news & research on Kroniska Störningar
Sömnproblem och sömnlöshet

Sömnproblem är problem relaterade till sömnens varaktighet, kvalitet och tidpunkt, vilket leder till försämring och nöd under vakna timmar

läs mer
Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som drabbar miljontals människor över hela världen.

läs mer
Utmattningssyndrom behandling

läs mer
Tinnitus behandling

läs mer

Ackrediteringar

 
Neurocare
TAA
ssaamp
Somatic Experience
SMGP
SEMES
SFGU
WPA
red GDPS
pro mesotherapie
OGVT
AMF
NeuroCademy
MEG
Institute de terapia neural
ifaf
FMH
EPA
EMDR
COPAO
COMIB
British Psychology Society
 

Media

 
Live Science
Woman & Home
National World
American Banker
Marie Claire
BBC
La Nacion
Metro UK
General Anzeiger
Mallorca Magazin
Dazed
Apartment Therapy
Express UK
Bloomberg
Cosmopolitan
Morgenpost
Manager Magazin
Entrepreneur ME
HighLife
Psychreg
DeluxeMallorca
BusinessInsider
ProSieben
Sat1
Focus
taff
TechTimes
PsychologyToday
abcMallorca
LuxuryLife
Mirror UK
Mallorca Zeitung
Daily Mail
Guardian
Business Leader