SCHWEIZISK MEDICINSKA EXPERTIS: MALLORCA, ZURICH, LONDON, OFFSHORE

6 Minuter

Bewerkt en medicinskt beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

Alla vet hur en narcissist beter sig och hur en sådan person är. Det är han eller hon som endast ser sina goda sidor och dessutom överdriver dessa. Som tror att han eller hon ser bättre ut, presterar bättre och dessutom inte gör de fel som andra gör. Vi kan nog alla ge exempel på sådana personer. Går i till litteraturen och till film och serier så är exemplen många. Men vad kännetecknar egentligen en person som lider utav en narcissistisk personlighetsstörning? Vad är det som gör att detta är något man lätt tör sig på och vad kan man göra åt det?

Vi har alla hört talas om myten. Den har sina rötter i antika Grekland men har troligtvis berättats längre än så. Den berättar om Narkissos, en ung man som beskrivs som väldigt vacker. Han var son till en gud och livet lekte för honom. Men hans skönhet blev ett problem då han jämförde varje kärlek som dök upp med sin egen skönhet och avfärdade dem en efter en då de inte kunde leva upp till hans ideal.

En ung kvinna vid namn Echos avvisas av Narkissos och en förbannelse läggs över honom. Han ska förälska sig i sin egen spegelbild och inget an bryta den kärleken. När Narkissos passerar en damm med spegelblank yta så ser han sitt eget ansikte speglas tillbaka. Förälskelsen är omedelbar. Han lämnar inte dammen och förtvinar vid dammens kant. De slutar med att han förvandlas till en pingstlilja, en vacker blomma som ensam växer vid dammen.

Liksom många gamla myter så har de ju knappast hänt. Förbannelser finns inte, man förvandlas inte till en pingstlilja av att spendera tid vid vattendrag och det är nog inte så vanligt att förälska sig i sin egen spegelbild. Dock är myten full av budskap som håller än idag.

Mytens huvudbudskap är att den som spenderar för mycket tid att förhärliga sig själv till slut kommer vara väldigt ensam. Detta är något som de som lider av narcissistisk personlighetsstörning blir smärtsamt medvetna om.

Men till skillnad från vad många tror så är det inte bara att slå av dessa egenheter för en person som verkligen lider av narcissistisk personlighetsstörning (NPD). En person som lider av NPD har en självhävdelse som stiger över vad som an anses vara normalt. Han eller hon har en självkännedom som inte når upp till friska personers nivåer och både självkänslan och självbilden är uppblåst.

Till detta kan man lägga ett patologiskt behov att ständigt vara i centrum och dessutom är personens förmåga att empatisera med andra personer låg.

Dessa egenskaper som kännetecknar en person som lider av NPD kan vi nog identifiera hos flera personer i vår närhet. Om vi ägnar oss åt en stunds introspektion så finns dessa drag även hos oss själva. Det är så att alla människor har en viss nivå av narcissistiska drag. De finns naturligt hos de flesta personer men oftast på en nivå där de inte skapar några särskilda problem.

Visst, vissa situationer kan få vissa av dessa dragen att framstå allt mer tydligt hos en person. Men i de fallen så kan vi reglera hur vi känt eller förändra vårt beteende. Dessutom så känner de flesta personer en känsla av skam då de inser att dessa drag fått ta för stor plats. Detta är drag som går emot vad som är socialt kodat som acceptabelt. Än mer så i de skandinaviska länderna där Jante-lagen ständigt är närvarande.

En person som lider av en sjuklig narcissism kännetecknas av att de dels inte känner av den skam som många känner i samband med dessa känslor. Sen är dessa egenskaper som vi tidigare beskrev på en högre generell nivå hos den som lider av NPD. Om man säger att vi alla har narcissistiska drag i våra personligheter så är dessa drag mer permanenta hos de med en diagnos. Dessutom är dessa egenskaper dominerande i personens personlighet.

Vi har konstaterat att det finns narcissistiska drag hos de flesta människor. Men vad är det som gör att det utvecklas till en personlighetsstörning hos vissa? De flesta rön pekar på att denna personlighetsstörning uppstår redan i barndomen. Under de första åren av ens liv så avgörs mycket som ska komma att bli varaktigt och en del av ens framtida liv.

Olika händelser och olika förhållanden påverkar barnets utveckling på lika sätt. Det börjar redan i livmodern där de genetiska förutsättningarna gör avtryck. Det man ärver från föräldrar och anfäder kan ge en direkt påverkan på personen. Alltså, de arvsanlag man ärver kan avgöra om man utvecklar en viss egenhet eller sjukdom direkt.

Men i många fall så skapar de en känslighet. Det vill säga att vissa personer har en känslighet som gör att de har större risk för att drabbas av depressioner om framtida faktorer påverkar på ett visst sätt. Sannolikheten är alltså större för dessa personer att bli deprimerade än för personer som befinner sig i samma miljö, med samma stresspåslag och liknande, men som saknar känsligheten.

Det gäller personlighetsstörningar också, enligt många forskare. Man föds alltså inte med en personlighetsstörning. Men vissa personer har en känslighet och redan under de första åren avgörs det om man utvecklar exempelvis en narcissistisk personlighetsstörning eller ej. Om man utvecklar denna så kommer den vara närvarande under hela livet och ha en stark påverkan på personen och de som finns i dess närhet.

Det finns dock de som visar tecken på en personlighetsstörning under en kortare tid. Detta sker oftast i efterdyningarna av en psykiskt trauma och är övergående.

En person som lider av NPD får ofta sin diagnos satt redan i de sena tonåren eller strax där efter. Detta då man är restriktiva med att ställa denna typen av diagnoser i barndomen. Liknande symtom kan bero på andra orsaker och det är inte ovanligt att barn växer ifrån dem. Om de inte får diagnosen tidigt så är det vanligt att de får diagnosen väldigt sent i livet, eller inte alls.

Ett stort problem med de som drabbas av personlighetsstörningar är avsaknaden av sjukdomsinsikt. Detta innebär att det inte finns någon motivation för att söka hjälp. Det är oftast anhöriga eller andra närstående som tar initiativ till att få en person utredd. Ett anat vanligt sätt som dessa personers avvikande beteende uppmärksammas på är att de påkallar sjukvården uppmärksamhet kring detta då de söker vård av andra anledningar.

Symtomen har vi varit inne på tidigare i texten. Dock så har DSM-V, en internationellt erkänd diagnostisk manual, listat ett antal symtom som kännetecknar personer som lider av NPD. För att kunna ställa diagnosen så ska personen stämma in på minst fem av dessa nio beskrivningar.

  1. Har överdrivna känslor av att vara viktig och betydande
  2. Fantiserar ofta om till exempel rikedom, framgång, makt eller kärlek
  3. Anser att den bara ska umgås med eller associera sig med viktiga personer eftersom den själv är så viktig
  4. Har ett överdrivet behov av beundran
  5. Har orealistiska uppfattningar om sina egna rättigheter – exempelvis förväntar sig personen ofta den bästa behandlingen när denne söker sådan
  6. Utnyttjar andra för att uppnå sina mål
  7. Saknar eller har bristande empati
  8. Tror att andra är avundsjuka på denne, men kan också själv vara avundsjuk på andra
  9. Beter sig högfärdigt eller arrogant.

Det handlar om att dessa beskrivningar inte bara ska stämma in på en person vid vissa tillfällen. De ska vara närvarande vid en majoritet av de tillfällen läkaren träffar personen och vara varaktiga över tid. Till sin hjälp har personalen inom psykiatrin olika narcissist-test på svenska. Med hjälp av dessa testen så får man en mer dynamisk bild av personen.

En person som fått diagnosen NPD är i de flesta fall väldigt svåra att behandla. Som vi beskrev tidigare så är det personer med låg nivå av sjukdomsinsikt. Om man inte anser sig vara sjuk, då kommer man inte vara särskilt benägen att delta i vården av denna sjukdom. Om en frisk person skulle bli erbjuden vård av något slag för en svår sjukdom så hade de flesta tackat nej. Det är för den friske personen absurt att ta emot vård man inte behöver. Detta synsätt delar den med NPD, även om man egentligen skulle behöva den vård som erbjuds.

Dessutom sänks eventuell motivation till att vårdas då man får höra att den sjukdom man har inte går att bota. NPD går inte att vårda på ett sätt där man eliminerar symtomen. Man kan alltså inte ge en medicin eller en slags terapi som leder till en friskförklaring. Precis som att man inte kan bota vissa fysiska sjukdomar, så kan en narcissist inte bli frisk från sina besvär.

Dock kan man med hjälp av terapi behandla vissa av symtomen så att de inte blir lika dominerande. Man kan även lära personen hur den ska bete sig på ett sätt som är socialt accepterat. Detta uppnås med exempelvis dialektisk beteende terapi och kognitiv beteende terapi. Dessa kombineras ofta för bästa resultat.

På privata lyxbehandlingshem erbjuds denna formen av vård. Ett exempel på ett sådant är The Balance där ett team står redo att vårda de patienter som söker sig dit. I vackra och lugna omgivningar så skapas en miljö som främjar patienternas förbättringsprocess.

Om man själv misstänker att man lider av NPD så bör man söka vård. Sannolikheten att man påverkar sin egen livskvalitet till det sämre är stor och dessutom påverkas de som finns i ens närhet. En person som lider av narcissisk personlighetsstörning och deras anhöriga kan, genom att personen får vård, förbättra sin livssituation och leva goda liv.

HUR BALANSEN KAN HJÄLPA

Balance RehabClinic är en ledande leverantör av lyxberoende och mentalvårdsbehandling för välbärgade individer och deras familjer, och erbjuder en blandning av innovativ vetenskap och holistiska metoder med oöverträffad individualiserad vård.

En unik metod

Ett framgångsrikt och bevisat koncept med fokus på underliggande orsaker
EN KUND I TAGET
SKRÄDDARSYDD VARIG UTGÅNG
BIOKEMISKT ÅTERSTÄLLANDE
MULTIDISCIPLINÄRT och HOLISTISKT
TEKNIKBASERAD BEHANDLING
TRAUMA INFORMERAD TERAPI

VARIG TILLÄGG

0 Innan

Skicka antagningsbegäran

0 Innan

Definiera behandlingsmål

1 vecka

Bedömningar & Detox

1-4 vecka

Psykologisk och holistisk terapi

4 vecka

Familjeterapi

5-8 vecka

Eftervård

12+ vecka

Repetitionsbesök

Mental Hälsa Insights

latest news & research on Mental Hälsa
trauma bonding
Vad är trauma bonding

Trauma bonding är ett psykologiskt fenomen som uppstår i missbrukande relationer

läs mer
Gaslighting
Vad är Gaslighting

Det kan vara väldigt svårt att inse att man blir utsatt för Gaslighting. Det finns dock vissa sätt att känna igen de tekniker och metoder som ofta används.

läs mer
Traumabehandling
Traumabehandling

Traumabehandling innebär vanligtvis psykoterapi, ofta kallad traumabehandling, och kan omfatta kognitiv beteendeterapi (CBT), desensibilisering och upparbetning av ögonrörelser (EMDR) eller andra terapeutiska metoder.

läs mer
Alkoholisk demens
Alkoholisk demens

Alkoholisk demens är en följd av långvarig, överdriven alkoholkonsumtion. Alkohol är ett neurotoxin, vilket innebär att det kan skada hjärnceller och störa neurotransmittorer

läs mer

Ackrediteringar

 
Neurocare
TAA
ssaamp
Somatic Experience
SMGP
SEMES
SFGU
WPA
red GDPS
pro mesotherapie
OGVT
AMF
NeuroCademy
MEG
Institute de terapia neural
ifaf
FMH
EPA
EMDR
COPAO
COMIB
British Psychology Society
 

Media

 
Dazed
National World
American Banker
Marie Claire
BBC
La Nacion
Metro UK
General Anzeiger
Live Science
Woman & Home
Apartment Therapy
Express UK
Bloomberg
Cosmopolitan
Morgenpost
Manager Magazin
Entrepreneur ME
Khaleej Times
HighLife
Psychreg
DeluxeMallorca
BusinessInsider
ProSieben
Sat1
Focus
taff
TechTimes
PsychologyToday
abcMallorca
LuxuryLife
Mirror UK
Mallorca Zeitung
Daily Mail
Guardian
Business Leader
Mallorca Magazin