6 Minuter

Bewerkt en klinisch beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

Det finns många olika typer av depression och man delar in dem i olika kategorier för att det ska behandlas olika. Den vanligaste typen av depression, den egentliga depressionen, delas ofta in efter svårighetsgrad. Denna svårighetsgrad går i tre steg från lindrig till djup och baseras på hur mycket den påverkar personens vardag.

Vid en lindrig depression så klarar man av de vardagliga sysslorna och uppgifterna. Det kan kännas tungt och man mår dåligt, men det fungerar. Om man drabbats av en måttlig depression så är det svårare att klara detta. Det börjar bli tydligt för personer i ens omgivning att man inte mår bra och de börjar oroa sig. 

Om man drabbats av en djup depression så klarar man inte av dessa vardagliga saker. Allt i ens liv påverkas och det finns inte några ljusglimtar. Ofta påverkas sömn, förmågan att äta och dricka samt många andra delar av ens normala funktioner negativt. Det är ofta i det här stadiet som självmordsfantasier och självmordstankarna kommer. Det kan också förekomma regelrätta planer på att ta sitt liv. 

En annan form är återkommande depressioner. Det är som namnet antyder depressioner som kommer tillbaka över tid. Detta inträffar främst när man inte behandlar den initiala depressionen. Det är, som med de flesta psykiska besvär, viktigt att komma igång med behandling tidigt under sjukdomsskedet.

Ju längre tid man går obehandlad desto mer ofta kommer depressionerna att inträffa. De kommer även vara djupare för varje gång de återkommer. Med detta i minnet så är det inte svårt att förstå varför det är så viktigt att behandla depressioner när de uppstår. Även om man är drabbad av en mildare form så finns det anledning att behandla denna.

Exempelvis genom fortlöpande psykoterapi i någon form.

Melankoli har man pratat om historiskt över lång tid. Det är ett begrepp som har följt med sedan lång tid tillbaka men som inte är med i diagnoshandboken ICD-10 längre. Men trots detta är det viktigt att ta upp diagnosen då den fortfarande används i vardagsspråk.

Melankoli är en svår form av depression som påverkar en person till stor grad. Det är ett tillstånd som kan liknas vid diagnosen djup depression och känns igen genom att man inte kan hantera vardagen. Man blir tungsint och symtomen kan ej påverkas av yttre stimulans. Det innebär att oavsett vad man gör som utomstående så kommer man inte igenom till personens normala tillstånd. 

Förlossningsdepression Symtom och behandling

Personen som är drabbad är likgiltig till vad som försiggår runt om kring den och de saker som en gång har skänkt glädje ses nu som värdelösa. Det är vanligt att man vaknar under småtimmarna och att man mår som sämst under dessa första timmar på dygnet. Senare kan man må något bättre. Det är även vanligt att dessa personer även drabbas av en stark ångest.

Något som många drabbas av i olika utsträckning är depressioner som är knutna till olika årstider. Det är känt att när årstiderna skiftar så drabbas vissa av depressioner och även ångest. Det är inte bara när året bli mörkare. Det finns många som drabbas när våren eller sommaren är på ingång. Anledningen till att detta sker har bland annat att göra med vår cirkadiska rytm.

Det är den rytm som styrs av vissa delar av vår hjärna och som i vardagligt tal kallas vår biologiska klocka. Denna störs av dagarnas längd förändras. Det innebär att vår biologiska klocka inte stämmer överens med omgivningarna vilket får negativa följder. Samtidigt så har det att göra med våra serotoninnivåer. Serotonin påverkar vårt stämningsläge, alltså hur glad eller ledsen vi känner oss. 

Tanken är att ljuset från solen påverkar nivåerna av detta ämne i hjärnan och då även påverkar vårt humör och hur nedstämda vi känner oss. Ett annat ämnet som påverkas är hur mycket melatonin vi har i kroppen. Det är ett ämne som påverkar dels vårt humör men även vårt behov av sömn. Dessa faktorer förklarar varför många blir deprimerade när det blir mörkare och sommar går mot höst och sen vinster.

Men hur förklarar man de som blir deprimerade när våren och sommaren kommer? En teori är att det är ökade stressnivåer under dessa perioder som påverkar vissa av oss negativt. Det i kombination med att en del människor har svårt att ställa om när årstiderna ändras utlöser då depressioner.

I länder som inte har lika tydliga årstider är dessa besvär inte lika vanliga. Det är oftast så att besvären först upp står när man är en ung vuxen. Det är alltså inte vanligt att barn lider av detta.

Bipolär sjukdom var tidigare känt som manodepressiv sjukdom och drabbar relativt många svenskar. Det är en sjukdom där man dels har maniska eller hypomaniska perioder. Då är man väldigt uppåt och driven. Men som en motpol så drabbas man även av depressioner. Dessa brukar avlösa varandra och följas av en period av relativt normalt mående.

De depressiva perioderna är i regel längre än de maniska. Det är inte ovanligt att personen har stark ångest över vad den sa och gjorde under den maniska perioden. Detta gör det ännu svårare att behandla den bipolära depressionen.

Om man drabbas av symtomen för depression, men att de varar över längre tid än vad en normal depression gör. Då säger man att personen drabbats av en kronisk depression, även kallad dystymi. Symtomen är ofta mildare, men det finns de som har lika svåra symtom som vid en regelrätt depression.

Man talar även om att de som drabbas av detta tillstånd kan drabbas av en dubbel depression. Det innebär att man även hamnar i en vanlig depressiv fas. Ett exempel är att detta kan hända om man är känslig för årstidernas skiftningar. Att man då dels har sin dystymi, men även en årstidsbunden depression.

Personen lider av de symtom som man vanligtvis ser för depression, men de varar längre. Personen kan uppleva dagar då livet känna lättare, att det är ljusare, men går sedan tillbaka till att uppleva de depressiva symtomen.

En reaktiv depression är beroende av att den utlöses av en specifik händelse. Det är den reaktiva delen av den. Denna händelse är lika individuell som personen själv. Men vanliga händelser kan vara att en nära anhörig eller vän plötsligt går bort. Att man själv eller någon som står en nära drabbas av en svår sjukdom eller att man har problem i sin relation. 

Även om den situation som lett till den reaktiva depressionen löser sig, som i fallet med en dålig relation. Så kan depressionen stannar kvar. Det  reaktiva i denna beskrivning har alltså att göra med en utlösande faktor. Efter att den faktorn spelat sin roll i att starta den depressiva episoden så är depressionen i stort sett likadan i sitt förlopp som en reguljär depression.

Ibland kan en depression leda till att man upplever att verkligheten inte riktigt är som den faktiskt är. En psykotisk depression kan uppstå i reaktion på en händelse, men även utan att man kan hitta någon särskild orsak till den. Den kan visa sig i form av hallucinationer. Alltså att man ser eller hör saker som egentligen inte är närvarande.

Den kan även ge en stark känsla av att man gjort något man inte har, eller att man är orsaken till något som har hänt. Det är inte ovanligt att man tillskriver sig själv skulden till naturkatastrofer och andra saker man omöjligen kan vara upphovet till. Dessa symtom är väldigt nära vad man ser hos patienter med schizofreni och det är ibland svårt att skilja de två diagnoserna åt.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som många dessvärre drabbas av efter att de utsatts för stress på exempelvis arbetsplatsen. Stressen ska ha pågått en längre tid för att det ska kunna inträffa. När man drabbas av utmattningssyndrom har man både psykiska och fysiska besvär. 

Bland dessa symtom så finns nedstämdhet och i vissa fall depression. De symtom personen upplever är de samma som vid en vanlig depression, men samtidigt har man symtomen från utmattningssyndromet. Det gör att det kan vara svårt att behandla denna form av depression. Man behöver göra prioriteringar kring vad man ska angripa först i personens tillstånd.

Ibland behöver man behandla andra delar i personens mående för att kunna komma åt de symtom som förknippas med en depression. Det är dock inte alla som drabbas av utmattningssyndrom som också blir deprimerade.