6 Minuter

Bewerkt en klinisch beoordeeld THE BALANCE Team
Fakta kontrollerat

Om man ofta upplever att man är förföljd eller att andra planerar olika saker som kan skada en på ett eller annat sätt. Om man tror att andra pratar om en i en utsträckning som är överdriven eller om man känner sig övervakad. Då kan man klassas som paranoid. Men för att det ska räknas som en personlighetsstörning så krävs även andra aspekter.

Paranoia kallas för ofta förföljelsemani. Det handlar om att man känner att man är i fokus på ett sätt som inte stämmer överens med verkligheten. Till skillnad från narcissisten så söker den paranoida personen inte denna uppmärksamhet. Det är snarare en stor påfrestning för personen och något som kräver hans eller hennes ständiga uppmärksamhet.

Denna oönskade uppmärksamhet de upplever kan dels handla om att vara bokstavligt talad förföljd, så som den alternativa beteckningen föreslår. Men det kan även kretsa kring att man är övervakad på något sätt. Men även att andra personer, det kan handla både om personer i ens närhet som man känner eller personer på längre avstånd, planerar att skada eller på annat sätt påverka en.

För vissa så har man en uppfattning om att andra pratar om en när man inte är där. Oavsett hur paranoian uttrycker sig så är det mycket påfrestande. Det kostar energimässigt att ständigt vara på sin vakt och dessa misstankar och uppfattningar tar upp stor del av ens tankeverksamhet.

Man kan ha paranoida drag och vara stundvis misstänksam mot andra, men för de allra flesta så är det något övergående som man kan skaka av sig. Man genomskådar orimligheten i de tankar man haft. För de med en sjukdom där paranoia är en del av symtombilden är det något som hela tiden är med en.

Symtomet paranoia finns kopplat till en rad olika psykiska tillstånd och sjukdomar. Den mest vanligt förkommande är paranoid schizofreni. Personer som lider av detta har en psykossjukdom där mycket av sjukdomen uttrycks genom paranoian. Dessa personer skiljer sig från de med en paranoid personlighetsstörning på flera sätt.

Den viktigaste skillnaden är att en person med schizofreni inte tvunget befinner sig i ett stadie där paranoian styr alltid. Det går i skov och är mer framträdande vid vissa punkter i livet. För en person som lider av paranoid personlighetsstörning så är varaktigheten en viktig faktor. Paranoian är närvarande genom hela livet. Hur mycket den påverkar personen varierar.

Detta styrs ofta av andra faktorer som hur man mår i övrigt och vart man befinner sig känslomässigt vid tidpunkten. Den som lider av en paranoid personlighetsstörning har alltid en viss del paranoia närvarande, men vid stora känslomässiga händelser som vid dödsfall och liknande så blir den ofta mer framträdande. En annan faktor som påverkar är den nivån av stress som personen utsätts för. Mer stress leder typiskt sett till att paranoian blir mer framträdande och att den påverkar personen mer.

Detta då personens känslighet ökar och kraften att skilja på vad som är vanföreställningar och vad som är faktiska händelser som sker runt omkring en blir svårare att särskilja.

Det är inte ovanligt att man lider av andra sjukdomar samtidigt som man har sin paranoida personlighetsstörning. Att lida av personlighetsstörningar är enormt påfrestande för den utsatte. Det är en stor mental tyngd inblandad i denna typ av diagnoser.

Dels så skapar det en stor stress när man märker att man inte fungerar som andra i samhället. Man ser hur andra har det och hur de lever sina liv. Samtidigt har man paranoian som spelar en stor del i livet och som i många fall gör att man tar avstånd från andra. Man har svårt att knyta och bibehålla sociala kontakter. Detta kan leda till både ångestproblematik och depressioner.

På samma gång påverkas man av den störning som man har. Man är misstänksam runt allt och alla runt omkring en och känner sig utsatt. Man har svårt att förstå varför man är så, enligt ens egen uppfattning, mycket mer utsatt än vad andra i samhället är. Denna misstänksamhet leder i sin tur till att man av ännu en anledning ökar risen för att ångest och depressioner ska  bli en del av ens vardag.

Det är även vanligt att personer med paranoid personlighetsstörning drabbas av panikattacker när de är i miljöer där de inte har full kontroll. Det påminner på flera sätt om den panikångest som drabbar de som lider av agorafobi, eller torgskräck som det även kallas.

När man ska behandla en person som lider av paranoid personlighetsstörning så finns det ett antal komplexa aspekter som spelar stor roll.

Den första är att de mycket sällan söker hjälp för de paranoida tankar och mönster som de har. Detta är egentligen inte speciellt konstigt. Om man är övertygat om att något man tänker eller upplever, varför skulle man då söka vård för det? De flesta som kommer under behandling gör det i samband med att de ska utredas för någon annan sjukdom, fysisk eller psykisk.

Den andra ligger i tillståndets natur. När man är paranoid så är man väldigt misstänksam kring  andra och sjukvården är ofta en av dessa instanser som misstänksamheten riktas mot. Detta gör att det är otroligt svårt att få  den aktuella personen att följa olika behandlingar som erbjuds. Detta om personen alls dyker upp till de avtalade mötena.

Den tredje aspekten som är av stor betydelse är att dessa personer ofta lider av andra diagnoser som är viktiga att behandla samtidigt.

En personlighetsstörning och de symtom som kommer där av kommer aldrig svara på medicinsk behandling. Där emot så kan medicin användas för att behandla eventuell ångest och nedstämdhet eller depression, precis som med andra patienter.

Det är alltså inte möjligt att medicinera bort en personlighetsstörning och det går heller inte att med hjälp av terapi få symtomen att försvinna. Detta kan låta hopplöst, men det finns gott om andra saker att göra. Med hjälp av olika former av kognitiv beteendeterapi och psykodynamiskterapi så kan man hjälpa den drabbade personen. Detta genom att man lär sig att styra sina reaktioner när de paranoida tankarna dyker upp. 

Det gäller alltså att identifiera de tankar som är en del av den paranoida personlighetsstörningen och på så sätt modulera ens respons på dessa. Istället för att blint lita på att de tankar man får kring detta så tränar man på tankar och reaktioner som styr bort från dem. Man devalverar helt enkelt de paranoida tankarnas värde.

Samtidigt så behandlar man ångestproblematiken och eventuella depressioner samt andra diagnoser som är knutna till personens mående. Kan man ha strategier som  går ut på att man undviker ångest och nedstämdhet på grund av de tankar man får. Då kan man även få det lättare att styra hur övriga reaktioner ser ut i respons på paranoian.

Vill man komma under behandling eller om man har en anhörig som man vill få utredd för det här så finns det ett par olika alternativ. Den vanligaste vägen att gå är fortfarande att man genom vårdcentralen får en remiss. Där efter får man en tid inom den allmänna psykiatrin som är knuten till landstinget.

Denna vård är ofta bra, men väntetiderna kan vara mycket långa. Dels väntetiden på att få komma till psykiatrin för en initial bedömning, men även där efter när det gäller hur frekvent man får träffa sin läkare. Detta är inte så konstigt. Psykiatrin är överbelastad och det blir allt fler som söker sig dit för att få hjälp med olika besvär.

Ett annat alternativ är att söka sig till privata vårdgivare. Bland de privata vårdgivarna så finns det mycket att välja bland. Det finns de som erbjuder vård där landstinget är med och finansierar insatserna. De ger i de flesta fall adekvat vård, men att komma som ny patient till dessa inrättningar är ofta svårt. Detta då de har begränsad kapacitet och behöver fokusera på sina existerande klienter och patienter.

Ett alternativ då är ett av de privata mer exklusiva behandlingshem som dykt upp.. Ett exempel är Balance behandlingshem där man får fullt fokus under den tiden man är inskriven. Där finns kompetensen att behandla de flesta sorters besvär. Samtidigt utförs behandlingen i en miljö som är designad för att vara så återhämtande som möjligt.

Det är viktigt att komma under behandling om man lider av psykiska besvär, paranoid personlighetsstörning är inte något undantag. Man bör söka hjälp så snart man kan, detta innebär att man har en chans att må bättre tidigare.